föräldrar-barnproblem
mamma-barnproblem
mamma-babyproblem
pappa-barnproblem
pappa-babyproblem
sjukt barn
oro för barn
ont i magen
gråtande barn
sömnlöshet-barn
ledset barn
argt barn
okoncentrerat barn
konflikter barn
barnproblem
babyproblem
kiss och bajs problem
matproblem barn
ögonkontakt
Kanske också en del diagnoser?
Epilepsi
Tuburös schlerosis
CP
autism
krupp
eksem
tillbakadragen i kontakten
gråter mycket, går inte att trösta
rädd för att bli lämnad av mamma
avvisar kontaktförsök
får inte kontakt med barnet
barnet är avskärmat
barnet är i sin egen värld
barnet är otröstligt
avvisar mamma/pappa
svårt för mamma/pappa att vara närvarande
deprimerad mamma/pappa
Var allmänt skrikig.
Får inte kontakt med barnet
Sover dåligt, skriker mycket. Mamma förstår ej varför.
Dålig ögonkontakt.
Mamma allmänt orolig att något inte är bra, äter hon tillräckligt?
Utvecklas hon som hon ska?
Babyn (5 mån) vaknade varje timme hela natten, ville inte ta flaska eller smaka på barnmat.
Överaktiv och gick inte att lämna till någon annan ens för en kort stund.
Det vanligaste symtomet var att mitt barn skriker mycket, hur ska jag trösta?
Vad är det för fel.
Pappan och barnet är i kris efter mammans plötsliga död. Babyn skriker och kan inte sova på nätterna.
Mamman upplever sitt barn som överaktivt och undrar om barnet har en neurologisk sjukdom.
Barnet blir inte mätt av mammans bröstmjölk. Mamman upplever sig som en dålig mamma och får mindervärdighetskänslor.
En mamma som förnekat sin graviditet har svårt att knyta an till sin baby som stundtals upplevs som livlös av henne.
Barnet dunkar huvudet i sängen eller golvet och verkar stundtals mycket orolig. Mamman är orolig och deprimerad.
Jag upplever att jag håller mer distans till min bäbis än jag vill. Jag vill mer nära kontakt med henne.
Min bäbis skriker så högt och länge. Jag vill nå fram till henne för att trösta henne men kan inte.
Min bäbis är så fram och tillbaks kring amningen, verkar inte vilja. Jag vet inte vad jag ska göra.
Min bäbis vill inte vara stilla, mer än korta stunder, i nära kroppskontakt med mig, utan söker sig snabbt, rastlöst bort.
Jag är rädd att min ångest ska skada mitt barn
Jag är rädd att min ledsenhet ska skada mitt barn
Jag är rädd att min depression ska skada mitt barn
Mamma orolig för att barnet skall dö, barnet var nära döden vid födelsen, mamma vågar inte knyta an.
Ångest för att det inte skall ordna sig och gå bra, rädd för plötslig spädbarnsdöd.
Känner sig otillräcklig som mamma, hjälplös och osäker. Tror inte att hon är bra för sitt barn.
Varken mor eller barn sover på nätterna. Mor adopterad med stark egen separationsångest.
Vill ej ta bröstet.
Barnet går ej att trösta, skriker för jämnan.
Förvirrad över att hon som mamma ej känner sig lycklig utan deprimerad.
Mor apatisk i missbruk barnet uttryckslöst, tyst, växer ej som hon bör.
Mamma besviken svårt att tycka om sitt barn.
Barnet sprättbågar och ger ej ögonkontakt modern starkt orolig att barnet skall vara sjukt och kanske dö.
mamma söker för att pojken på mycket resolut och handfast sätt sagt nej till hennes bröst och även till all kontakt
En svår förlossning fanns bakom, men detta var inget hon sökte för.
Pojken rastlös och beredd att söka sig bort från mamma vad gäller närkontakt, dock ej från den mer ytliga glada spralliga kontakten med mer distans.
Rädsla för att barnet ska ha epilepsi som tidigare syskon haft. Så är dock ej fallet vilket visar sig vara "bekymret", för då landar det i frågor kring känslor och tankar.
Flickan får ej ordentligt plats utifrån sig själv, blir ej sedd utifrån det.
Minns ej, men sannolikt var hon till att börja med lite "osynlig".
Hon är rädd att hennes nedstämdhet ska drabba hennes pojke.
Stöd för sig själv inför att hennes lilla barn har viss hörselnedsättning.
rädd för att han är hjärnskadad och att hon har åsamkat honom hans skador.
Mamma söker för att hennes flicka inte vill stilla sig intill hennes kropp, är rastlös och ska bort.
Mamma söker för att hon vill få bättre kontakt med sin flicka .
själv håller distans i kontakten och vill inte göra detta, det som hon hade upplevt i kontakten med sin egen mor.
Innan det kom så långt mellan dom hade hon försökt med amning och tänkt i banor av att hon ville ha hjälp med svårigheter kring amningen.
Mamma söker för att hon inte vill att hennes fjärde barn också ska få en hel del bekymmer som de andra fått.
Hon vet att hon själv drivs av ångest och nedstämdhet.
Hon haft tvångstankar kring flickan. Vill att flickan ska gå skadelös i detta.
Flickan är länge "osynlig" i övermått, något mamma inte ser.
Hon tror inte så är fallet, och ser inte att han har svårigheter med anknytningen och mest bara "sitter" där han sätts och är tung i sin framtoning, nedstämd?
Mamma som söker för att hon är rädd att hennes egna svårigheter med ångest och nedstämdhet ska drabba hennes pojke.
Flicka skriker sanslöst och inträngande högt och länge, att hon inte vill stilla sig intill mamman utan rastlöst söker sig bort från mammas kropp.
Pojken så liten och verkar OK, men länge kanske lite "tyst".
Mamma söker ej för det hon förmedlar direkt i kontakten en nedstämdhet, vilken senare kan förstås utifrån hennes relation till sin mor och de trauman denna i sitt liv varit med om.